Negativet

Jag tycker att det är alltid ett nöje att betrakta ett 6x6 cm stort negativ på ljusbordet. 

Detta är för mig ytterligare en dimension och upplevelse, när jag fotograferar analogt.

Inlagt 2026-06-23 11:31 | Läst 225 ggr. | Permalink
Så sant Wolfgang. Gäller för mig även för småbildsnegativ, om jag har en bra lupp i hand.
men det finns en fallgrop:
https://www.fotosidan.se/blogs/syntax/bilderna-jag-missade-i-ett-halvt.htm
Svar från Wolfgang Gerlach 2026-06-23 13:13

Tack så mycket för kommentaren, Peter! Jag kollade länken och kommer ihåg Dina fina bilder!
Javisst, jag förstår vad Du menar med fallgropen! Fördelen är idag att det är lätt att få fram bilden genom att skanna och att jag dessutom är nyfiken på den positiva bilden, men dessförinnan njuter jag av negativet i förväg. 😊
Den analoga glädjen är en kedja som börjar med hanteringen av den gamla kameran, att vara noga med exponering och framkallning, att kolla negativen och slutligen den positiva bilden och så väntar även mörkrummet, när jag är redo för det. I hela konceptet ingår även att framkalla filmen inom en vecka! Hälsningar Wolfgang
syntax 2026-06-23 16:20

Det har du alldeles rätt i Wolfgang. Redan förhandsvisningsbilderna i min skanner går att förstora så pass att man får en bra uppfattning av den positiva bilden.
Om den möjligheten hade funnits på 1960-talet, hade jag kanske inte trillat i den fällan? Men då hade inte heller den fantastiska upptäckten gjorts nästan ett halv sekel senare... :-)

Lägg till

Tidigare blogginlägg