Arkitektur och att stämma ett piano

När Sigurd Lewerentz hade ritat Petrikyrkan i Klippan övervakade han personligen byggnationen. Ingen tegelsten fick nämligen kapas, men helheten skulle ändå gå ihop. Han accepterade helt enkelt små avvikelser i fogarnas tjocklek.

Man kan förmoda att Lewerentz hade tänkt på Bachs pianoverk "Det vältempererade klaveret" som är en samling musikstycken i samtliga tonarter. Den klassiska musikens absolut största grundpelare.

För att kunna spela den samlingen på ett piano krävs en så kallad tempererad stämning som inte var vanlig förre Bachs tid. Man prioriterade istället en stämning att få varje ton 100% perfekt, vilket resulterade i en avvikelse i kvintcirkeln som gör att det inte går att spela alla tonarter. 

Lösningen är att fördela den differensen i små portioner mellan alla toner, så att helheten blir komplett.  

Den vältempererade stämningen är en kompromiss precis som den med Lewerentz´fogar i Klippans kyrka.

Inlagt 2026-07-03 16:41 | Läst 128 ggr. | Permalink
Mycket intressant parallell mellan Bachs musikverk och Lewerentz´ speciella murteknik! Jag har lyssnat på "Det vältempererade klaveret" men har aldrig kommit mig för att ta reda på vad titeln betyder. Nu när du förklarar har jag för dåliga kunskaper om musik för att förstå vad kvintcirklen är och vad den betyder, och jag blir inte så mycket klokare av att googla. Men att temperering har med stämning att göra är intressant nog, och så inspirerar du mig att lyssna på Bach igen.
Det är alltid lika vackert att få se bilder av St. Petri kyrka och jag tycker att du fångar dess själ på ett fint sätt (den sista bilden med altaret och lamporna är mycket stämningsfull).
En intressant detalj som skymtar i bild 2 är de lampor som man anar genom det rektangulära fönstret. De ser ut som Gunnar Asplunds berömda takpendel, och jag minns från ett eget besök i kyrkan att de faktiskt hänger där. Lewerentz och Asplund blev ju ovänner under det gemensamma arbetet med Skogskyrkogården i Stockholm, som stod färdig 1940. Asplund dog samma år och någon försoning mellan de båda arkitekterna blev inte möjlig. Men kanske Lewerentz ändå lyckades försonas på egen hand och använde Asplunds vackra taklampa som ett tecken på detta i St. Petri kyrka från 1966.
Hälsningar Sven
Mycket fin bildsvit! Tar fram teglet ich den tidlösa stämningen kyrkan känns samtidigt medeltida och modernistisk. Jag vallfärdade till kyrkan i tämligen unga år. Den gjorde ett mycket starkt intryck. "Triviala" detaljer som hur vattnet når tvättstället i toaletten gjorde handtvagningen till en ceremoni. Andra har försökt göre nåt liknande men jag har inte sett någon som lyckats.

(Sättet att montera isolerglas utanpå muren med klamrar och fogmassa kopierade jag senare då en medeltida fönsteröppning i Visby behövde glasas utan karm och båge.)

Helsingborgsteglet av utomordentligt hög kvalité var en förutsättning för att yttermuren kunde gå ner i marken utan att frostsprängas. Det återkommer ju överallt i kyrkan.

Med vanliga mått mätt hade Lewerentz ett omväxlande och produktivt liv med intressanta uppdrag som arkitekt och landskapsarkitekt och så en firma Idestra som tog fram beslag, fönster och dörrar med avsevärd framgång. Med måttet världsledande arkitekt var hans liv avsevärt knöggligare men han blev en av Sveriges arkitektikoner med respekt över hela världen. .

Lägg till

Tidigare blogginlägg